SÄBÄNÄKÄ En sorgelig visa om en man i fosterlandets försvarsmakt av Frej Wasastjerna Jag var led på armén och jag längtade hem för att få gråta ut hos min mamma. Och jag klagade högt inför alla, men vem det än var, så blev svaret detsamma. Ty "säbänäkä" var det enda svar jag fick, blott "säbänäkä" fick jag då till svar. Nästa dag sku' vi cykla Syndalen - Dragsvik med så'n fart att det fräste kring huvet. Så jag sa' sanitärn att jag hade kolik, mådde visset och jävligt och duvet. Men "säbänäkä" var det enda svar jag fick, blott "säbänäkä" fick jag då till svar. Längs en skogsväg när morgonens ljus än var skumt sku' vi cykla med fart som små pilar. Så jag gnällde hos premin och sa' det var dumt, enda kloka att åka med bilar. Men "säbänäkä" var det enda svar jag fick, blott "säbänäkä" fick jag då till svar.
Jag skrev hem en epistel om allt som var vrångt i försvaret av fädernejorden, och visst hade jag papper i mängder, men trångt blev det ändå för alla de orden. Men "säbänäkä" var det enda svar jag fick, blott "säbänäkä" fick jag då till svar. Som en osalig ande jag irrade kring och göt ut mina sorger för alla, som blott orkade höra på alla de ting som jag sade om dem som befalla. Men "säbänäkä" var det enda svar jag fick, blott "säbänäkä" fick jag då till svar.
Ut i skogen jag gick. Inför ugglor och mygg, inför vesslor och sorkar och harar, sa' jag klart att vår linjechef tycktes mig stygg, att befälet var vidriga karlar, Men "säbänäkä" var det enda svar jag fick, blott "säbänäkä" fick jag då till svar. Och den kvällen jag upphov ett sakteligt stön i det tält där jag hade min boning, men en minttji med bortåt tvåhundra på mön kan ej vänta sig någon förskoning. Så "säbänäkä" var det enda svar jag fick, blott "säbänäkä" fick jag då till svar. |